wutheringheights

Känner mig orkeslös, tom på energi, konstant trött, tung i kropp och sinne och lite smått ledsen hela tiden.
Det känns inte bra !!
Utbränd kanske... Årets hektiska schema börjar komma ikapp mig och har börjat dra mig bakåt istället för att putta mig framåt. Inser nu, när det är för sent, att det var dumt av mig att först göra ett helt år i skolan kombinerat med med två jobb sen gå vidare till att sommarjobba i nio veckor för att återigen vara tillbaka i skolan kombinerat med två jobb. Allt detta med enbart två veckors semester på snart 18 månader.
Försöker tänka ut en game plan för närmaste framtiden... Har ett jobb att sköta som jag tycker är hur kul som helst och som gör att jag kan ta bort mitt studielån så det får definitivt stanna, sen har jag mitt andra jobb som jag återigen tycker är jäkligt roligt nu när mina uppgifter blivit lugnare. Sen är det skolan, jag ska klara det ! Det har jag bestämt mig för, so what om allt inte går på första försöket då får jag jobba igen det över julen när inget annat händer. Se där gör jag det igen, planerar in jobb där jag behöver vara ledig...

Mycket av min trötthet beror inte på det tempo jag håller nu, det beror på att jag inte sa nej till de sista veckornas jobb i somras, att jag jobbade på som en tok utan att inse konsekvenserna !
Var bortrest sammanlagt fem dagar under sommaren, först drygt två dygn i Göteborg med en god vän och sen tre dagar i Gävle med farsgubben. Mådde toppen då, kände mig i fas, hade fokus, var lugn och glad, men nu är det inte bra, de känslorna känns långt borta just nu.
Kanske är det bara en liten svacka, kanske är det något större som jag inte riktigt vet hur jag ska ta itu med än.

Jag behöver komma bort, ut och iväg från allt som håller mig nere. Behöver få sväva fritt ett tag, komma upp till ytan och känna att jag kan andas. Måste få vara missing in action en stund utan krav, utan människor runt mig som vill ha uppmärksamhet och kräver mer än jag klarar just nu. Jag vet att det är orättvist mot alla runt mig när de får ta skit utan anledning och jag kommer på mig själv efteråt och vet att de inte förtjänar att jag är sur och tvär. Men jag kan inte hindra det och jag kan inte prata om det för då riskerar allt att brisera och jag vill inte ha en massa medlidande och fina ord just nu. Jag vill bara göra det jag ska och sen bli lämnad ifred utan en massa frågor och förslag till lösningar. Jag kommer till er när jag är redo !
Och det svänger, det svänger något fruktansvärt just nu... jag vet inte alls hur jag ska känna från stund till stund och det skrämmer mig lite, det var länge sen jag senast kände såhär, många år sen sist. 


Om jag kommer dit igen
har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är någonstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån