wutheringheights

Så fort jag stannar upp och lägger det jag håller på med åt sidan kommer tankarna.
Tankar på dig och den sista tiden, på allt du lärde mig som har fört mig dit jag är idag.
Jag tänker på alla fina ord och all kunskap du förde vidare till mig, all glädje och all smärta.
Du var världens finaste människa och det gör ont när jag tänker på dig.
Jag var inte beredd på att det skulle kännas så här och det både glädjer och smärtar.
Ibland får jag dåligt samvete för att jag inte ringde dig och pratade den sista tiden, fast jag vet att jag inte borde ha det för jag vet att du inte orkade.
Jag minns fortfarande vårt sista samtal och har det fortfarande färskt i minnet hur glad jag blev när du sa att du var stolt över mig ! Jag hoppas att du vet hur mycket jag uppskattade dig och det du gjort för mig. Din tro på mig fick mig att växa som människa och det är jag dig evigt tacksam för.
Tårarna bränner i ögonen så fort jag stannar till men jag vågar inte låta de falla, är rädd för att de aldrig kommer ta slut då....
Du gav så mycket till andra och du berörde så många, barn och vuxna, föräldrar, vänner och kollegor. Jag kunde inte ha bett om en bättre lärare än du. 

Jag kommer alltid minnas dig och allt du gjort för mig, du kommer föralltid att vara min mentor och när jag tvekar behöver jag bara tänka på dig så vet jag varför jag gör det jag gör och är där jag är.
Det får mig att kämpa vidare trots att det är svårt och mycket ibland.


There's a fog along the horizon,
A strange glow in the sky,
And nobody seems to know where you go,
And what does it mean?
Oh, is it a dream?