wutheringheights

Började gråta när jag läste ett inlägg på en barndomsväns blogg. I kombination med att jag redan visste vad som nyligen har drabbat hennes familj så blev det oerhört starkt. Hon har förlorat sin pappa och det har tydligen gått väldigt snabbt, i oktober fick dem sjukdomsbesked och nu har han gått bort.

Den här tjejen och jag var superbra kompisar i början av högstadiet men saker förändras och vi slutade umgås och nu har vi inte pratat på flera år, vi hälsar knappt på varann längre. Men jag minns hennes pappa så väl och det här är så oerhört sorgligt och mina tankar går nu till henne och hennes familj.

Jag vet inte vad jag skulle göra utan min pappa och det här är inget jag skulle önska ens min värsta fiende!


                                               I’m so tired but I can’t sleep
                                Standin’ on the edge of something much too deep
                         It’s funny how we feel so much but we cannot say a word
                               We are screaming inside, but we can’t be heard