Things start splitting at the seams
När jag tycker riktigt mycket om någon så kommer det alltid en period när jag blir svårpratad.
Jag vet liksom inte vad jag ska säga och tycker att allt jag säger låter dumt och oviktigt.
Detta kan säkert uppfattas av folk som ointresse men det handlar absolut inte om det.
Efter ett tag blir jag som vanligt igen och kan prata på hur som helst men den här korta perioden kommer alltid att dyka upp.
Varför säger man sen så mycket dumt när man pratar med någon man tycker om?
Eller är det bara jag själv som tycker att det låter dumt, de som man pratar med kanske inte ens uppfattar det som något speciellt alls.
Jag tror dock att pratandet är slut nu för vår del och att det är bäst så...
Kommentarer
Trackback