Maybe it's the weather or something like that


För ett par dagar sedan så insåg jag att jag förmodligen alltid kommer att känna mig obekväm i en väns sällskap.
Oavsett om vi är omgivna av andra eller ensamma så känns det alltid att lite konstigt.Det är inte det att det blir stelt det är snarare tvärtom, vi har så mycket att prata om och han är en av de få som verkligen förstår vad jag menar när jag släpper loss alla tankar. Inskiten golvade mig ordentligt men jag visste det egentligen redan, jag har bara inte sett det så tydligt tidigare.
Jag har sedan länge rett ut alla gamla känslor men jag har nog fortfarande ganska svårt att acceptera det faktum att det blev som det blev. Vi är vänner nu och borde kunna prata precis som vilka vänner som helst men någonting håller mig tillbaka och låter många ord och takar bli osagda.





When you wake up in the mornin', baby, look inside your mirror.
You know I won't be next to you, you know I won't be near.
I'm just curious to know if you can see yourself as clear
As someone who has had you on his mind.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0