wutheringheights

Har för mycket tid att tänka ute på ön, det gör att jag börjar grubbla.
Jag börjar dissikera händelser och analyserar sönder små detaljer.
Detaljer som kanske egentligen inte ens finns där.
I det här läget är det inte bra för mig att vara ensam.
Det slutar alltid med att jag läser in för mycket i saker och allt som oftast går det åt ett och samma håll.
Jag kommer fram till att jag har inbillat mig hela skiten.
Jag vet ju om att jag gör så här och att det är min egen rädsla som spelar spel med mig men likt förbannat så sitter den där lille djävulen på min axel och hånler nu igen.
Jag vet ju vart jag har mig själv så varför kan jag inte bara låta det vara och ta det som det kommer.
Strunta i alla tecken hit och dit och bara vara, njut av de små sakerna och minnas det som är värt att minnas.
Minnas det som är bra och värdefullt för mig.

Varför kan det inte bara var enkelt??

För första gången på väldigt länge så trivs jag otroligt bra i mig själv.
Jag känner mig galet bekväm med mig själv och känner mig lätt oövervinnerlig.
Åsikter från höger och vänster spelar mig inte längre någon roll, det viktigaste är vad jag själv tycker om den person jag är.
Jag har helt enkelt insett att jag är jävligt bra!
Vägen hit har varit krokig och kantad av hinder men jag har äntligen kommit in på målrakan.

En riktigt härlig känsla och jag hoppas att det märks...

Jag är rädd, jag är jävligt rädd!

Det handlar inte om att jag inte är har något intresse eller behov av det och känner att jag klarar mig själv.
Det handlar om att det är fruktansvärt läskigt att bli så otroligt sårbar.
Det du tänker är något som du har fått för dig som inte stämmer överhuvudtaget!
Att ta steget skrämmer ärligt talat skiten ur mig...


Cause it takes something more this time
then sweet, sweet lies

Maybe that it would do me good
If I believed there were a god 
out in the starry firmament
As it is that's just a lie
And I'm here eating up the boredom
On an island of cement
Give me your ecstasy I'll feel it
Open window and I'll steal it
Baby like it's heaven sent

This ain't no love that's guiding me

Some days i'm bursting at the seams
With all my half remembered dreams
And then it shoots me down again
I feel the dampness as it creeps
I hear you coughing in your sleep
Beneath a broken window pane
Tomorrow girl i'll buy you chips
A lollipop to stain your lips
And it'll all be right as rain

This ain't no love that's guiding me
This ain't no love that's guiding me

No it ain't no love guiding me
No it ain't no love guiding me
No it ain't no love guiding me

This ain't no love that's guiding me
This ain't no love that's guiding me

On winter trees the fruit of rain
Is hanging trembling in the branches
Like a thousand diamond buds
And waiting there in every pause
That old familiar fear that claws you
Tells you nothing ain't no good
Then pulling back you see it all
Down here so laughable and small
Hardly a quiver in the dirt

This ain't no love that's guiding me

Vill så gärna analysera skiten ur de senaste dagarna men denna gång tänker jag ligga lågt.
Åtminstone försöka ligga lågt, det kommer att visa sig i sinom tid!
Och jag tänker inte hålla på och spela några spel, då kan det vara.
Jag har egentligen inte så mycket att gå på och allt jag vet nu är att det gör mig glad och det spelar liksom ingen roll åt vilket håll det går.

Är det meningen så är det meningen...



Jack Johnson – Upside Down

I'm gonna let my freak flag fly,
I've been a fool of lifetime but today I'll be the king
I'm gonna let my freak flag fly,
wave it high up in the air for everyone to see

I'm the best thing that you ever had
how could you let me go?
How could you let me walk away,
when the only one I ever really cared about is you
I don't care what the people say…

I'll let my freak flag fly,
I've been a fool of lifetime but today I'll be the king
I'm gonna let my freak flag fly,
wave it high up in the air for everyone to see

No one takes me seriously because Im such a fool,
and everybody knows it's true
But everything I've ever done I've done because of you,
Yeah this is what I have to do

I'll let my freak flag fly!

Where did it all go wrong
and why'd you keep pretending when you knew it all along?
Now the people that I used to know
all laugh behind my back,
they think that it's some kind of joke
And everybody stares at me like it’s some crazy act,
but today I'm gonna let them know…

I'll let my freak flag fly!
I'll let my freak flag fly!
I'll let my freak flag fly!
I'll let my freak flag fly!
I'll let my freak flag fly!

Caesars – Let My Freak Flag Fly

Ena stunden så tror jag att allt är bra och att vi är på samma plan,
nästa stund står vi på varsin sida av gapet igen.
Du säger saker som får mig att skämmas för att jag någonsin tvivlat på dig,
men i nästa ögonblick gör du saker som visar mig noll respekt.
Du kan få mig på så otroligt bra humör och få mig att må så jävla bra,
men samtidigt kan du sänka mig så totalt och få mig att tvivla på att jag duger.

Vi kommer ingen vart om vi fortsätter så här!

Do you remember the way
That you touched me before
All the trembling sweetness
I loved and adored?

Your face saving promises
Whispered like prayers
I don't need them
No, I don't need them

I'm a slow dying flower
Frost killing hour
The sweet turning sour
And untouchable

Jag har börjat fundera mer och mer på det här med tatuering och jag har tusen idéer om vad jag skulle kunna förevigliva i huden. Ena stunden känns en idé helt rätt men i nästa så kommer en annan idé och snor uppmärksamheten. Jag är dock helt klar på placeringen av den som någon gång kommer att bli min första.
Nere på benet strax över fotknölen. Tidigare ville jag ha på insidan av underarmen, det vill jag väl egentligen fortfarande, men något med mitt framtida yrkesval får mig att tveka på den placeringen. Tanken som dyker upp är att det ser lite oproffsigt ut men å andra sidan så har inte min hud något med min förmåga att undervisa att göra så varför bry sig egentligen! Men jag har valt att vänta med den jag eventuellt kommer placera där och om det blir så så vet jag precis vad det blir. Det kommer att bli ett citat från en Van Morrison låt och jag kan nog inte riktigt tänka mig att placera det någon annanstans av den enkla anledningen att jag tycker så mycket om det att jag vill kunna se det och påminnas om det så fort jag tittar på armen!

Men nu då till alla idéer om vad som skulle kunna hamna på benet som en första utsmyckning...



Foo Fighters logga är en fundering men just idag känns den mer och mer osäker...




  
Charles Rennie Mackintosh underbara stiliserade rosor eller varför inte kvinnan som håller i en ros.


   
Eller någon sirlig keltisk symbol, finns många otroligt vackra mönster och helst då något runt. Den mittersta bilden visar triquetran som symboliserar evigheten.


Förevigliva, vilket bra och konstigt ord jag fick till där egentligen!
kan användas till rätt mycket, exempelvis när man fotograferar, då föreviglivar man ju ögonblicket just där och då! :-)

Stones taught me to fly,
Love taught me to lie,
Life taught me to die.
So its not hard to fall
When you float like a cannonball.

Mostly I hate the way
I don´t hate you.
Not even close,
not even a little bit,
not even at all.

'Cause when my back is turned
My bruises shine
Our broken fairytale
So hard to hide

I still believe it's you and me 'til the end of time

When we collide we come together
If we don't we'll always be apart
I'll take a bruise; I know you're worth it
When you hit me hit me hard

Har förstått att vad jag gått och tänkt på är ganska uppenbart... Men jag undrar om det är uppenbart för alla.
Vad spelar det för roll egentligen..är det så, så är det så!

Ytterligare en midsommar har flutit förbi och liksom förra året har jag spenderat den på jobbet. Men här ute på ön är det så mysigt så det gör liksom inget och jag har både fått jordgubbar, sill och grillat så jag är mycket nöjd.
Har fördrivit tiden med att rusta upp hagar inför hästarnas ankomst, har jag tur kan jag rida en sväng imorgon.
Något som är mindre mysigt med denna helg är att jag dragit på mig sjukt många myggbett, kliar så att jag håller på att bli tokig men försöker hålla mig så gott jag kan, fler ärr är inte att önska.

Sitter och lyssnar på en gammal favoritskiva, Ed Harcourt´s From every sphere, otroligt trevligt tidsfördriv!
Har så svårt att sova när det är varmt inne så något måste man ju sysselsätta sig med när stirra upp i taket inte längre duger...

Ibland är det fan fjantigt hur mycket dina ord påverkar mig.
Jag tappar fattningen och blir alldeles till mig, alldeles rusig.
Suger åt mig orden och tänker att du verkligen menar det.

Men sen börjar jag tänka och funderar över varför du säger som du gör.
Menar du det verkligen och om du gör det vad menar du då med det?

Om en stund ska jag vara ambitiös men nu tänker jag bara tillåta mig själv att ligga i soffan och lyssna på Tift Merritt och slöläsa bloggar.
Började på Alcro idag, blir förhoppningsvis sista sommaren nu. Redan när jag klev innanför dörrarna 06.48 så kändes det som att jag aldrig har varit därifrån, bra eller dåligt, I don´t know??

I år var det dock en del nya grejer att lära sig men det mesta är som att cykla och går av bara farten och efter en dag är jag redan less på människan jag jobbar med/för!!
Men de andra är trevliga så det väger upp skiten liksom.
Är hur som helst rätt slut i huvudet efter en hel dag framför datorn så nu ska jag bara vila lite sen ska jag skriva några sidor seriös skrift så jag kan lägga det bakom mig för ett tag!

Som jag tidigare har skrivit så påverkar musik mig otroligt mycket och jag förknippar ofta olika låtar med situationer jag befinner mig i.
Förra året när allt kändes skit och en massa mindre roliga saker hände så fick jag ett låttips av en kär vän.
Slipknots "Snuff". Jag kunde lyssna på låten om och om igen i timmar, den gav mig utlopp för så otroligt mycket av det som fanns inom mig.
Låten förmedlade ilskan, sorgen, besvikelse, hopplösheten och hindrade mig från att explodera!
I flera månader kunde jag inte lyssna på låten utan att börja gråta och det spelade ingen roll hur många gånger jag hörde den, likt förbannat så grät jag. Men tårarna behövde komma för det fanns så mycket samlat inombords som inte hittade någon annan väg ut.
Det spelade ingen roll att jag trodde att jag hade kommit över det, varje gång jag hörde Snuff så bubblade det upp igen utan förvarning.

Nu ikväll var försa gången på länge som jag hörde låten och när den var slut så insåg jag att inte en enda tår hade fallit och inga bittra känslor bubblade upp inom mig.
Jag förknippar inte längre Snuff med ilskan och allt annat jag kände då för jag antar att jag verkligen är helt färdig med det, vilket känns otroligt skönt! Alla känslor jag kände då har läkt ur min kropp och mitt hjärta och det påverkar mig inte längre. Ingenting ligger latent och jag tycker själv att jag har kommit en bra bit på vägen från den personen jag var då. Det har gjort mig starkare men även mer vaksam och förhoppningsvis lite mindre blåögd...


Slipknot – Snuff

And that´s just how it is
and how it´s always been
It´s where my reason stops
and something else comes in
I know it doesn´t make sense
but still
Calleth you, cometh I




And that´s how it is!

Det slog mig precis att den här är en metafor för oss...


Don't know why I'm still afraid
If you weren't real I would make you up
now
I wish that I could follow through
I know that your love is true
and deep
as the sea
but right now
everything you want is wrong,
and right now
all your dreams are waking up,
and right now
I wish I could follow you
to the shores
of freedom,
where no one lives.

Remember when we first met
and everything was still a bet
in love's game
you would call; I'd call you back
and then I'd leave
a message
on your answering
machine

But right now
everything is turning blue,
and right now
the sun is trying to kill the moon,
and right now
I wish I could follow you
to the shores
of freedom,
where no one lives

Freedom
run away tonight
freedom, freedom
run away
run away tonight

We're made out of blood and rust
looking for someone to trust
without
a fight
I think that you came too soon
you're the honey and the moon
that lights
up my night


But right now
everything you want is wrong,
and right now
all your dreams are waking up,
and right now
I wish that I could follow you
to the shores
of freedom
where no one lives

freedom
run away tonight
freedom freedom
run away
run away tonight

We got too much time to kill
like pigeons on my windowsill
we hang around
ever since I've been with you
you hold me up
all the time I'm falling down

But right now
everything is turning blue,
and right now
the sun is trying to kill the moon,
and right now
i wish i could follow you
to the shores
of freedom
where no one lives

freedom
run away tonight
freedom freedom
run away
run away tonight

Snörade på mig bästa promenadskorna och tog med mig Björn, Gustaf, C-J, Samuel och Mats ut på promenad i skogen! Ensam med mina tankar och deras härliga toner i öronen kunde jag varva ner till en skön nivå.
Sä jäkla härligt att bara känna fötterna trumma mot marken, att bara gå och gå kan vara bland det medst terapeutiska som finns! Har varit en rätt hård dag idag så jag behövde verkligen den nedvarvningen.

En kopp te och stand-up får avsluta, imorn blir en lång dag så det gäller att ladda när man kan!


                                         
             Dricker alltid grönt te på kvällarna och har fastnat för detta med tranbär! :-)