And I´ve got no directions
Raindrops like bullets on my fragile skin
Insecurities I've had are creeping within
Now I'm twenty miles outside of the place that you live
And I need one more chance now that time's running thin
Well you are the things that'd make up my dreams
When i've spent every dime that jingled my jeans
I deserve every stone that's thrown out at me
I'll think of your smile, I'm in love with your teeth
I'm losing when I am not playing no games
Now would you take me back when I've gambled my pay
And I've got no directions without her little fingers
Barbed wire, razor wire, nothing keeps me from her
And if I had no boots I'd trek through the mud
While mosquitos are racing to draw the first blood
If you're running away then i'm looking for you
And if you've lost your way i'm seeing you through
Oh if your running away then i'm looking for you
And if you've lost your way i'm seeing you through
If your running away then i'm looking for you
And if you've lost your way i'm seeing you through
Oh if your running away then i'm looking for you
And if you've lost your way i'm seeing you through
Oh if your running away then i'm looking for yo
And if you've lost your way i'm seeing you through
Deer Tick – Twenty Miles
A simple kind of life
De enklaste dagarna är oftast de bästa, idag har det varit en sån där enkel dag som är som balsam för själen.
Den här veckan har bjudit på flera dagar av den sorten och de får mig att må så bra. Speciellt när man fyller dagarna med människor man tycker om och musik som får en att flyga fram!
Enkelt.
Hope it gives you hell
I wake up every evening
With a big smile on my face
And it never feels out of place.
And you're still probably working
At a 9 to 5 pace
I wonder how bad that tastes
When you see my face
hope it gives you hell, I hope it gives you hell
When you walk my way
hope it gives you hell, I hope it gives you hell
Now where's your picket fence love
And where's that shiny car
And did it ever get you far?
You never seem so tense, love
Never seen you fall so hard
Do you know where you are?
Truth be told I miss you
Truth be told I'm lying
When you see my face
hope it gives you hell, I hope it gives you hell
When you walk my way
hope it gives you hell, I hope it gives you hell
If you find a man thats worth the damn and treats you well
Then he's a fool you're just as well hope it gives you hell
Hope it gives you hell
Tomorrow you'll be thinking to yourself
Where did it all go wrong?
But the list goes on and on
Truth be told I miss you
Truth be told I'm lying
When you see my face
hope it gives you hell, I hope it gives you hell
When you walk my way
hope it gives you hell, I hope it gives you hell
If you find a man that's worth the damn and treats you well
Then he's a fool you're just as well hope it gives you hell
Now you'll never see
What you've done to me
You can take back your memories
They're no good to me
And here's all your lies
If you look me in the eyes
With the sad, sad look
That you wear so well
When you see my face
I hope it gives you hell, I hope it gives you hell
When you walk my way
I hope it gives you hell, I hope it gives you hell
If you find a man that's worth the damn and treats you well
Then he's a fool you're just as well hope it gives you hell
When you see my face
I hope it gives you hell, I hope it gives you hell (hope it gives you hell)
When you walk my way
I hope it gives you hell, I hope it gives you hell (hope it gives you hell)
When you hear this song and you sing along well you'll never tell
And you're the fool I've just as well I hope it gives you hell
When you hear this song I hope that it will give you hell
You can sing along I hope that it puts you through hell
Man kämpar för en plats som passar både här och där
Efter ett tag i samma mönster början man omprioritera och ett bra tag nu har situationer och personer börjat gå mig på nerverna. Det är beteenden och ageranden som har fått mig att trötta och det här är ett sätt för mig att "blow off some steam" innan jag exploderar på alla i min närhet.
Vissa människor verkar vara konstant omgivna av drama av olika proportioner och sen finns det dem som lyckas skapa drama av minsta lilla grej. Allting blåses upp till enorma mått och visst får man göra det ibland, det gör även jag. Men när minsta lilla grej, hela tiden, blåses upp till något enormt som det ska snackas i timmar om du blir jag less. Och det är inte så att det pratas en gång om det, nej hela tiden upprepas samma sak och det ska vridas och vändas på allt utan att det kommer att komma någon annan lösning än den som redan presenterats. Efter ett tag blir jag så less att jag inte orkar svara längre, jag orkar inte ens lyssna, jag stänger av och hummar, nickar och säger ja eller nej på till synes passande ställen.
Så fort man försöker ta upp sina egna tankar eller problem börjar denna sortens människa att prata om sitt drama som om det var det jag skulle nämna. Detta utan en tanke på att det jag ska säga kanske inte alls är relaterat till denna människa. Jag kanske tänker börja prata om vädret eller vad fan som helst och denna typ av människa kan vända även detta till något som relaterar till det för dagen mest "angelägna" drama.
Det här sättet gör mig rent av förbannad och inombords skrikr jag åt er att hålla käften och kanske borde jag göra det, skrika rakt i era ansikten så att ni förstår hur jävla irriterande det är!
Sen finns det de som hela tiden tror att de kan bestämma vad alla andra ska göra utan minsta tanke på hur detta tas emot eller påverkar de andra inblandade. Och bland dessa människor finns det såklar de som bara tackar och tar emot denna möjlighet av att slippa tänka själva. Planer görs och för att citera så kommer man ju inte att "missa något" för att det bestäms så himla bra vad som ska göras framöver. Men jag vill inte alltid göra som ni vill och vi har definitivt inte samma intressen, och att göra på det sättet som ni bestämmer det skulle inte ge mig något som helst i utbyte. Ni tror att ni är så himla bra och duktiga, the center of attention. Men gissa vad det är mest bara irriterande och tröttsamt så in i helvete.
Det verkar också komma en själviskhet med detta och jag börjar se det allt tydligare och det är inte speciellt ofta det frågas efter mitt allmäntillstånd, hur jag mår det spelar ingen roll men om jag inte frågar hur det är eller hur det går då blir det massa sura miner och tråkig attityd.
Jag trodde att vänskap skulle vara ett givande och tagande men tydligen trodde jag fel!
Sen en tid tillbaka har jag känt så här och insett att jag måste börja om.
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där.
Och snart så har man glömt vem man är
The girl is just like me
Idag har jag spenderat dagen tillsammans med en av mina bästa vänner. Vi ses väldigt sällan då hon spenderar den största delen av sin tid i Storbritannien där hon åker runt och jobbar på olika gårdar och i trädgårdar. Men nu har hon varit hemma i Sverige hos sina föräldrar ett tag och nu fick vi äntligen tid att ses.
I sju timmar satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord, vi promenerade, åt mat och bakade världens kanske mest bakvända muffins. En så jävla bra dag helt enkelt!
Vi har hela tiden haft kontakt via mail men det är ju så otroligt mycket bättre att ses ansikte mot ansikte och prata igenom allt som har hänt sen sist trots att man redan vet allt. Det var verkligen så himla härligt att prata minnen, upplevelser, förhoppningar och att försöka lösa alla världens problem. Precis som vi för snart 6 år sedan satt på Tratten i Södertälje och gjorde i timmar och åter timmar.
Av alla människor som jag älskar och respekterar, av alla vars åsikt jag värdesätter och av alla jag umgås med så är hon den som är mest lik mig. Fast ändå så är vi så olika. Vi tänker så otroligt lika och har så lika värderingar och vi förstår verkligen varandra men vi har valt så olika vägar och vi har alltid haft väldigt olika drömmar men i grunden har vi samma mål. Att få hålla på med något vi känner passion för och att få leva på ett sätt som gör oss lyckliga oavsett vad det innebär. Hon är en person som jag vet att jag kommer ha med mig livet igenom och det spelar ingen roll hur sällan vi ses, det känns ändå som att det var igår.
Hon är en av de mest begåvade människorna jag känner och jag beundrar verkligen hennes val av väg i livet!
It´s in your eyes
Idag hämtade jag ut mina nya glasögon, två par nya. Man fick två för ett så då var det ju bara att köra men nu undrar jag när jag kommer att använda mig av det paret jag gillar minst. hehe. Båda bågarna är hur som helst väldigt snygga och de svart/vita är mina favoriter just nu!
![JORJA Glasögon JORJA Glasögon](http://media.specsavers.com/common/images/frames/angle0-large/24990912.jpg)
![MISSONI 22 Glasögon MISSONI 22 Glasögon](http://media.specsavers.com/common/images/frames/angle1-large/25051186-1.jpg)
Ska bli jäkligt skönt att äntligen kunna sitta på en föreläsning utan att få ont i huvudet av att sitta och kisa för att se vad som står framme på tavlan. Eller jag hoppas på att de funkar som de ska, kommer ju att i det närmaste bli permanent-glasögon så hoppas verkligen att jag slipper krångla med massa byten av glas och styrkor och sånt tjafs!
The most radical thing
I could punch your face
when you say I´m good
I could dress in lace and paint my face
and go out on a cruise
in the neighbourhood
Become a prostitute
or become a priest
I could fuck anyone
every girl, every boy
at least one in every town
that´s to say the least
Wouldn´t that be radical?
Wouldn´t that be radical?
But the most radical thing to do
is to love someone who loves you
Even when the world is
seemingly telling you not to
I don´t know what´s wrong or right,
but I know what´s worth a fight
The most radical thing is to do what
your heart tells you to
´Cause I do assure you
That I do adore you
I could cut myself
and take it to the streets
I could dress like a freak,
leave my blankets in a heap,
stop brushing my teeth
for ninety weeks
Throw down the government,
become the president
I could try every drug
give everyone a hug
set every prisoner free
and claim I´m Jesus´ son
Wouldn´t that be radical?
Yes all of that would be radical all right
But the most radical thing to do
is to love someone who loves you
Even when the world is
seemingly telling you not to
I don´t know what´s wrong or right,
but I know what´s worth a fight
The most radical thing is to do what
your heart tells you to
´Cause I do assure you
That I do adore you
I wish that I could be that radical,
that radical
I wish that I could be that radical,
that radical
If I find my way, how much will I find?
Jag har drömt väldigt mycket de senaste nätterna och jag kommer ihåg stora delar av drömmarna.
Drömmarna har satt sig i huvudet och vägrar att försvinna, har tänkt väldigt mycket på de och vad de kan tänkas betyda.
Alla drömmar innefattar människor jag känner på ett eller annat sätt och situationer som är mer eller mindre bekanta. Och de känns så verkliga att jag när jag vaknar upp måste tänka till om det var en dröm eller om det har skett på riktigt.
En dröm jag hade natten till idag har verkligen etsats sig fast och jag kan inte sluta tänka på den...
Jag kan ej stå emot, du ger mig ingen ro
Jag sitter framför tv´n och väntar på att Shameless ska börja, det är mitt lilla glädjeämne denna kväll.
Sitter med datorn i knät, hörlurar på mig och musik på högsta volym. Sjunger utan att höra mig själv till grannarnas stora glädje eller förtret. Men det skiter jag i!!
Det är en liten egenhet jag har, så fort jag har hörlurar på mig sitter jag och sjunger med eller mimar. Ibland när jag är bland folk glömmer jag bort vart jag är, blir så inne i musiken och börjar mima med i texten. Det har även hänt att jag har sjungit högt, men vad gör det? Jag älskar musik så jag kör på precis som jag vill.
Den här dagen har i övrigt varit ett enda stort töcken av trötthet och tankar. Har drömt så otroligt märkliga drömmar de senaste nätterna som väcker en massa tankar och känslor som legat begravda ett bra tag.
Du får gärna komma hit och skrämma mörkret
Vill skriva så mycket men vet egentligen inte vad.
Det händer så mycket just nu fast ändå känns det som att jag står still.
Jag är glad, tillfreds och i fas men varje morgon och kväll innebär en svacka.
Att dag efter dag, vecka efter vecka och månad efter månad somna och vakna ensam tär även på den starkaste.
Just nu känner jag mig underligt vilsen i det avseendet.
Det blir jobbigare och jobbigare att vakna ensam, speciellt när jag ser hur mina vänner springer ifrån mig.
Kanske är det den tiden på året, våren har aldrig varit min grej.
Kanske är det hjärta och hjärna som skriker efter något som inte finns i detta nu.
Det är sällsamt vackert
Det är sensommar Sverige Jag är på väg härifrån Jag kan inte förklara Jag stänger av telefonen Ner faller löven och bladen blir mull Jag kanske åker till Island Jag kanske super mig full Jag är för fattig för London Jag är för tyst för LA Det finns en anda i Dublin men den är skadlig för mig Jag glider ifrån allt Vad var jag en gång? Jag förlorar mitt fokus Vad drömde jag om? Jag har lånat av banken Jag har säkerhetsdörr Jag skulle aldrig få säga Att det var enklare förr Jag ser mig i spegeln Det är en dålig dag Är det honom jag känner? Är det han som är jag? Det blåser osunda vindar Det gör mig dämpad och sval Det krävs så mycket mygel för att verka normal Här är tusen butiker med vässade klor Det kommer trötta idéer från strama kontor Men det är sällsamt vackert Här kommer hösten igen Det är kallt som i stenhus Det doftar av regn Jag läser en tidning Jag ser vad det står Men det är inget jag bryr mig om Ingenting jag förstår Dom som skriver ljuger Allt är tvärtom Dom skulle mörda för pengar Skandalen är dom Jag såg ett dreglande lejon stod på toppen och sa: "Jag ger bara folket vad folket vill ha" Rör mina händer Du måste förstå Jag orkar inte förklara försök och se det ändå Det gnager mitt sinne Det är som overklighet I varje blinkande fönster en korrupt profet Och jag har varit i templet Där månglarna står Dom sa: "Allt är till salu" Jag sa: "Kom älskling vi går" Jag kunde ställa mig naken Jag skulle mena en del Men ett dreglande lejon skulle ta det helt fel Jag hade massor av idéer Jag hade vägen klar Jag hade tusentals frågor och tusentals svar Tyst ligger vägen i rödbrun rost Det är som mareld i havet Som allhelgonafrost
Lovely day
Idag har jag haft en helt fantastisk dag, så fantastisk att jag t.o.m. tänker redogör för vad som gjorde den så bra!
Började dagen med att välkomna golvläggarna som skulle lägga en sista hand på vardagsrumsgolvet och när det var igång med arbetet åkte jag hem till min mor.
Käkade frukost tillsammans med mamma som också var ledig idag, sen drog vi iväg till Södertälje för inhandling av diverse saker man hittade.
Fick med mig ett par skor, en tröja och Pluras kokbok hem, alla var presenter från underbara mamma!! :-D
Sen fikade vi och jag hjälpte henne hänga upp gardiner innan det var dags för mig att dra vidare.
Fick ett samtal från en av mina chefer, på tisdag skriver jag på avtal för ny tjänst, ska bli så kul!
Åkte hem till Erica, Marcus och Alice för fika. Vi avslutade det vi påbörjade igår kväll, då fick kvällen ett abrupt slut när de var tvungna att åka in till sjukhuset med lilleskruttan, gissa om jag blev orolig :-/
Men det var bara en rejäl förkylning, tur det. Idag var den älskade lilla ungen i allafall pigg och glad och hon är ju så himla häftig. Hade ont i kinderna när jag gick hem för man kan ju inte göra annat än le när man ser henne!!
Efter hemkomst och tillfixande skruvade jag ihop mitt nya fina vardagsrumsbord innan jag körde in till Södertälje för middag hemma hos Jenny. Hon har nyligen flyttat så det var första besöket i lägenheten för min del. En supermysig liten etta. Egentligen behöver man ju inte större när man bor själv, ibland undrar jag varför jag bor i en tvåa!? hihi. Vi åt middag och pratade en hel massa, har ju inte setts på ett tag så då blir det rejält med prat :-)
När jag kom hem, för bara en liten stund sen, drog jag på Dropkick Murphys senaste platta och sjönk ner i soffan, så skönt. Såna här dagar får mig verkligen att må bra, känner mig tillfreds i hela kroppen!! UNDERBART
Dropkick Murphys – Going Out In Style
Senaste skivan, lite mjukare men väldigt bra. Ser fram emot 19/4 så otroligt mycket!!!!!
Nu tror du säkert att jag hoppas
Jag har inga förväntningar men massor av idéer.
Jag vill bara ha ett svar så att jag vet i vilken riktning jag ska gå.
Just nu är det en tröttsam kamp för att få allt att gå ihop.
I've been biding my days, evidently it pays
Idag måste jag ta ett beslut angående min karriär.
Har blivit erbjuden ett jobb som jag tidigare haft och vet att jag fixar.
Frågan är om det är smart att ta det med tanke på skolan.
Det är inte så långt kvar nu och jag vill liksom inte sabba det med att börja jobba för mycket.
Jag kommer då jobba halvtid och plugga heltid, kommer tiden att räcka till?
Förra gången var det bara för ett par månader den här gången, vem vet...
Samtidigt kan det vara min biljett till jobb efter examen.
Jag vill väldigt gärna ta jobbet och jag tror att de andra inblandade och jag kan utgöra ett grymt team så nu är bara frågan vad jag ska göra.
Vet vart åt det lutar, måste bara bli 1000% säker!!
Här är en riktigt bra låt förövrigt. Texten är lite märklig och fylld med smärta, som många Skunk-låtar, men melodin och sången går så bra ihop och jag gillar speciellt stråkarna och sticket!
Skunk Anansie – Secretly
The anger builds up inside
För två veckor sen fick jag flytta tillbaka till min lägenhet och det har varit allt annat än problemfritt.
Först upptäckte vi att det läckte från elementet i badrummet, sen såg vi även att det läckte under diskbänken.
Efter rundvandring i lägenheten upptäcktes ett totaltrasigt eluttag i sovrummet massa skador på väggar och skåp i köket men värst av allt var det ändå i vardagsrummet!
Golvet i det rummet var det enda golvet som inte bilades upp helt man sågade bara upp en bit utnför dörren till köket och längs väggen mot vardagsrummet. Men när golvet sen har lagt igen har man inte fyllt upp hålen so blivit där isoleringen tagits bort vilket gör att golvet nu sviktar på vissa ställen. Glad man blir liksom :-/
Ringde hantverkaren som handlägger detta och tog upp allt detta med honom, 10 minuter senare kommer en elektriker förbi och fixar ett nytt eluttag, dagen efter kom rörmokaren och fixade elementet, som inte var åtdraget ordentligt, och diskbänken.
Sen senare under veckan kom ansvarige hantverkaren förbi slängde på lite spackel i köket och sen var det inte mer med det. Väntar fortfarande på att han ska komma tillbaka eller skicka någon annan för att fixa resten. Även golvläggaren kom förbi, han snackade en massa skit om varför det var som det var i golvet och kom sen med den fin fina nyheten att HELA golvet skulle behöva rivas upp igen!!!!!!!! Vad i helvete, ännu bättre blev det när han berättade att han inte visste när de skulle kunna ordna saken då detta inte var inplanerat. Tro fan det, hade det gjorts ordentligt från början hade det inte behövt bli såhär. Nu har jag väntat på dem i över en vecka och inget har jag hört ifrån dem.
Resultatet är att jag inte kan flytta in mina grejer och jag blir bara mer och mer avigt inställd till denna lägenhet som bara för med sig massa problem just nu. Det är ju såklart inte själva lägenheten utan de som ska göra sitt jobb men jag lever i skiten så det gör inte saken bättre om vi säger så.
Får väl se hur lång tid det tar, har skickat mail för att se om de får fingrarna ur arslet och gör något åt detta inom en jävligt snar framtid!!
I´m waiting for nothing
Funderar över varför en del av det som ligger till grund för gårdagens inlägg har påverkat mig så som det har gjort den här gången. Kanske är det mitt eget sårade ego som spökar
Det har inte alltid varit enkelt och självklart mellan oss men på nåt sätt har jag alltid kunnat ränka med att du finns där någonstans.
Men det är något som känns annorlunda den här gången och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Jag förstår om du har mycket att göra och kanske känner jag mig bara bortglömd. Att glömma är helt okej men att upprepade gånger inte svara, det får mig att tro att något är fel för det är inte likt dig. Och ärligt talat hur svårt är det att slänga iväg ett kort sms??
När jag sen tänker på det du berättade sist vi sågs så undrar jag vad som egentligen har hänt. Men du svarar inte så hur ska jag få veta??
Det gör mig förbannad, sårad och orolig och nu tänker jag faktiskt inte lägga ner mer tid på att försöka få tag i dig hur gärna jag än vill. Förhoppningsvis hör du av dig, men nu får det vara nog!
Always so little far to late
Finns så mycket jag vill få ur mig men jag vet inte vart jag ska börja.
Har så mycket oro, förvirring, sorg, ilska och hopplöshet inom mig just nu.
Undrar och funderar, vrider och vänder.
Låter tårarna trilla ned över redan våta kinder.
It breaks my heart to see us like this
If only you could see into me
You think I'd leave your side baby
You know me better than that
You think I'd leave you down when you're down on your knees
I wouldn't do that
I'll tell you you're right when you want
And if only you could see into me
Oh when you're cold, I'll be there
Hold you tight to me
When you're on the outside baby and you can't get in
I will show you, you're so much better than you know
When you're lost and you're alone and you cant get back again
I will find you darling and I will bring you home
And if you want to cry
I am here to dry your eyes
And in no time, you'll be fine
You think I'd leave your side baby
You know me better than that
You think id leave you down when you're down on your knees
I wouldn't do that
I'll tell you you're right when you want
And if only you could see into me
Oh when you're cold, I'll be there
Hold you tight to me
Oh when you're low
I'll be there by your side baby
Oh when you're cold, I'll be there
Hold you tight to me
Oh when you're low
I'll be there by your side baby
Slowly but surely I found myself thinking I´m falling
Dagen började sådär halvpissig som dagar brukar göra när man inte vaknat av väckarklockan och sen vaknar 15 minuter innan man måste dra iväg. Dock hade jag tur i oturen att bara vara tvungen att ta mig till Lillhaga för min basklarinett lektion, så det var bara på men kläder och ut i snöstormen morgonen förärade oss med.
Sjävlklart var det halt som satan ute och med snö som dolde isen var det ett spel på liv och död att promenera. Jag klarade mig tills jag var tio meter från dörren till huset där lektionen skulle äga rum.
Först halkade jag bara till och sträckte mig lite men än stod jag på fötterna, två sekunder senare låg jag på marken och bad till någon högre makt att basklarinett lådan inte slagits upp. 25000 kr känns inte som en trevlig utgift just nu.. Allt hade klarat sig och jag var inte heller speciellt sargad, dags att ta sig upp tänkte jag. Det skulle jag inte ha gjort för i mitt försök att komma på fötter så slog jag omkull igen och nu gjorde det lite ondare men än så överlevde jag. Lektionen förflöt dock utan problem och det kändes riktigt bra :-)
När jag gick hem tog jag en annan väg för att undvika det extremt hala stället som serverat två vurpor inom loppet av ca 15 sekunder. Jag klarade mig hela vägen hem men när jag sen hade en halvmeter kvar till porten halkade jag och ramlade igen och självklart gjorde jag illa mig denna gång, tredje gången gillt liksom. Slog upp knät och fick ett par trasiga byxor på köpet, jo jag tackar ja :-(
Trodde ju såklart att standarden för dagen var satt men sen blev det faktiskt otroligt mycket bättre...
Oh pardon me i thought I knew you
Mycket händer, så mycket att jag knappt hinner med att reflektera över saker och ting, men man vet ju åtminstonde att man lever...
Jag tycker om när man helt plötsligt kommer på sig själv med att bli extremt glad över att träffa någon man känner. Sådär så att man känner hur man sprudlar av energi efteråt, även om man så bara hinner säga ett snabbt hej till varandra.
Det hände mig häromdagen, jag träffade som hastigast en person som jag träffar relativt ofta och visst det har alltid varit roligt och trevligt, men så häromdagen så sågs vi och vi hann bara utbyta en handfull fraser innan vi skulle åt varsitt håll men satan vad glad jag vart efter det. Blev som ett enda stort leende och fick en massa energi till att ta itu med det jag var tvungen att göra.
Hoppade in och jobbade ett pass på Rinken i tisdags, va gratismatch och såklart fullsatt. Va kul med lite tempo men som vanligt ligger köket efter och man får tjata på vissa som inte har vett att göra det de ska. Men på det hela taget var det kul, jobbade 8 timmar och morgonen efter hade jag typ träningsvärk i kroppen och var hes som en tok :-) haha..
Jag har drabbats av en stor besvikelse den senaste veckan, en besvikelse som rör en nära vän. Jag trodde att vi började komma varandra ännu närmare men det ser snarare ut som motsatsen.
Aldrig tidigare har du avspisat mig för att du har varit ute och festat, du har alltid haft tid för mig och hur svårt kan det vara att svara på ett sms? Men nu verkar du alldeles för upptagen för att höra av dig till mig, först väntade jag på svar i två veckor sen hade du inte tid. Du lovade att ringa nästa dag men det gjorde du inte, visst man kan glömma men det är faktiskt inte likt dig, sånt brukar du hålla. Men inte den här gången och jag kan inte hjälpa att jag känner mig besviken, arg och ledsen och jag ger upp. Jag tänker inte jaga dig mer, om du inte behagar svara eller ringa upp när man försöker få tag i dig så kan det vara.
Det har gått upp för mig att vi är på helt olika ställen i livet och jag måste nog släppa dig för tillfället men jag finns här och du finns där och när vi är redo hittar vi tillbaka till varandra, det brukar vi göra men det är klart att det ändå blir en besvikelse när man väl inser hur det ligger till...
Min lägenhet är snart klar och inflyttningsbar, det är endast lite rörarbete och städning kvar innan jag kan börja flytta hem igen. Det ska bli så förbannat skönt när allt är överstökat, alla grejer är på plats igen och jag inte längre behöver tänka på den här jävla vattenskadan. Det är nu 6 månader sen de började arbetet och har jag en jävla tur är det klart innan helgen, hoppas kan man ju alltid!
Blir en sväng till Ikea sen också, måste ju utnyttja presentkorten jag fick i julklapp och jag har ju spanat in ett nytt överdrag till soffan. Kommer bli en massa smågrejjer också, behöver lite saker här och där och en hög med blommor för att liva upp lite.
Har bestämt mig för att bo kvar tills jag är klar med skolan, har ju jäkligt bra hyra i relation till den budgeten jag lever på som student. Men idag hittade jag en grymt fin lägenhet ute på hemnet och suget att sälja och köpa annan kom tillbaka lika starkt som tidigare. Fast det är ju lite dumt att fixa något nytt innan jag vet vart jag hamnar med jobb och så, kanske inte ens blir i närheten av Södertälje liksom, får vänta och se helt enkelt.
I juni ska jag äntligen få se Foo Fighters!! Efter att ha missat deras senaste sverige-spelningar är biljetterna redan bärgade och bara väntar på att få användas. Ståplats, Stockholm stadion, 22 juni, då kommer jag stå och rocka loss tillsammans med grymmaste sällskapet :-) Längtar något ofantligt mycket!
Tänkte att jag skulle lyssna in mig lite på förbanden Band of Horses och Biffy Clyro. BoH känner jag till sen tidigare och tycker att de är helt okej, har inte lyssnat tillräckligt för att tycka till, men låten The Funeral gillar jag skarpt.
Biffy Clyro, jag har hört namnet förut men aldrig hört vad de har att komma med så kvällen har spenderats med dem i Spotify listan. Tycker riktigt mycket om dem faktiskt och speciellt sångarens röst! Dessa skottar ska bli väldigt intressanta att se live, det ska i och för sig bli intressant att se alla tre banden live då jag inte sett något innan och enligt min åsikt är en bra liveupplevelse avgörande för ett fint framtida förhållande ;-) hehe
Hur som helst så har jag speciellt fastnat för en Biffy låt som heter God & Satan, grym!!
Biffy Clyro – God & Satan
"I talk to God as much as I talk to Satan cause I want to hear both sides!