Ett fritt fall varje gång


Min korta semester (11 dagar på ett år!) är över för denna gång och idag drog jobb och skola igång igen.
Det känns redan som att jag har tagit mig vatten över huvudet och jag vet inte vart jag ska ta vägen...
Ska sätta mig ner i veckan och strukturera all min tid, hur fan jag nu ska lyckas med det vet jag dock inte.
Tror att det är viktigt att jag tänker på att ge mig själv egentid den här hösten för utan det kommer jag aldrig orka med alla måsten.


I never thought I´d lose you my friend


I always said I wouldn’t be untrue
To anything I put my heart into
I always said that this is where I’ll stay
But maybe I was only sleeping

I never thought I would come to doubt
That there is always an easy way out
I never thought I would feel this way
I pray for that my soul I’m keeping

Everybody longs for the bankroll
Everybody wants control
But you and me we don’t share the same goal
And I ain’t gonna sell my soul

I always felt it would turn out ok
If only I could hold our for another day
I always felt it’d be an happy end
I guess I was a bit too artless

I never thought it would go up in smoke
But I’m still here like a pathetic joke
I never thought I’d lose you my friend
I can be careless but I’m still not heartless

You said we wouldn’t change
But we do and that’s why everything feels strange
You said we’d always win
But if you look at the state we’re in, its all be wearing thin


Jag är det du ser


Här blev jag den jag är
Här kommer jag förbli
Här har jag längtat bort
Här har jag känt mig fri
Här har jag blickat framåt,
men ofta tittat ner
Jag är nog inte det du drömmer om,
men jag är det du ser.

Det kanske kommer kännas
Det rår jag inte för
Jag skulle inte ens vara hälften
utan det jag gör.









Should´ve started running a long long time ago


Varför fortsätter jag att försöka och varför fortsätter jag hoppas?
Det är ändå samma visa varje gång.
Om och om igen händer samma sak men ändå så sitter jag där och hoppas när första knapptryckningen är gjord igen.
Fast jag vet hur det kommer att sluta...


Things start splitting at the seams


När jag tycker riktigt mycket om någon så kommer det alltid en period när jag blir svårpratad.
Jag vet liksom inte vad jag ska säga och tycker att allt jag säger låter dumt och oviktigt.
Detta kan säkert uppfattas av folk som ointresse men det handlar absolut inte om det.
Efter ett tag blir jag som vanligt igen och kan prata på hur som helst men den här korta perioden kommer alltid att dyka upp.

Varför säger man sen så mycket dumt när man pratar med någon man tycker om?
Eller är det bara jag själv som tycker att det låter dumt, de som man pratar med kanske inte ens uppfattar det som något speciellt alls.

Jag tror dock att pratandet är slut nu för vår del och att det är bäst så...


If you´d know what I know


It’s my heart you’re stealing
It’s my heart you take
It’s my heart you’re dealing with
And it’s my heart you’ll break

It’s my heart you’re taking
It’s breaking bit by bit
It’s my heart you’re dealing with
But you don’t know about it

If you’d feel like I feel
And if you’d know what I know
I don’t think you’d ever play me
I know you’d never play me

It’s my heart you’re stealing
It’s my heart you take
It’s my heart you’re dealing with
And it’s my heart you’ll break

If you’d feel like I feel
And if you’d know what I know
I don’t think you’d ever play me
I know you’d never play me

I don’t think you’d ever play me
I know you’d never play me


The moon got lost again last night


Saker och ting är totalt upp och ner och jag vet varken ut eller in.
Men det löser sig, det är jag säker på!

What have we been doing for all this time?


Om jag kunde så sprang jag nog långt härifrån


Jag har en rastlöshet i kroppen som jag inte vet hur jag ska bli av med...
Försöker förtvivlat att koncentrera mig på det som är närmast förestående men hur jag än försöker så går det inte.
Jag vet snart inte vad jag ska ta mig till och klumpen i magen växer i takt med tankarna på att bryta upp och ge mig iväg.

                                          


Längs broar över farligt vatten


Du älskar dagen och dom självklara skratten,
jag älskar månen och den stjärnklara natten.
Mörkret och skuggan när det skymmer över staden,
och jag vet inte varför men det är så jag vill ha det.





Who´s gonna be there forever?


In case you didn´t know I really care for you,
I just wish you all the best.
If love should come and knock on your door,
I hope it treats you with respect.






Sing me to sleep


Unplayed pianos are often by a window

Damien Rice and Lisa Hannigan – Unplayed Piano - Chris Lord-Alge Mix

En av de finaste låtarna någonsin.





I didn´t mean to...


Kände för mycket på en och samma gång och blåste iväg lite för snabbt...

I didn´t mean to cause you pain
I didn´t mean to cause you trouble
I never meant in any way to be a weight on your mind

And all this time I´ve been so god damn stubborn
All this time so selfish and unkind





RSS 2.0