Once there was this kid who...
...knew that the whole town was stuck in a fairytale.
Rekommenderar starkt serien Once upon a time som handlar om en stad där tiden står stilla och alla egentligen är en karaktär ur en saga.. De vet bara inte om det. Den enda som förstår vad som pågår är 10-årige Henry som söker upp Snövits dotter, den enda som kan rädda dem...
Jag har ledsnat på att vänta
Söndag, fösta advent och vårväder ute. Ljuset säger att det är höst och trädens avsaknad av löv pekar också på det men marken utanför mitt fönster är grön och här och var tittar en lite vit bellis upp. Temperaturen håller sig också alldeles för långt upp på skalan för att det ska vara okej, med andra ord så känns det som vår.
Jag har absolut inget problem med att det är barmark på första advent, det är liksom inte fösta gången men att det är så varmt, det är inte okej.
Men, men bara att ta det för vad det är och glatt sätta upp ljusstakarna i fönstren och vänta på julen, snön och kylan..
Bellis
Idag har jag återvänt till gymmet, kändes tungt innan men väldigt bra efteråt, måste få en rutin kring gymmet nu. Behöver verkligen det!
Turn the key and let me in
Jag vill ha det här halsbandet!!
Det kommer från Efva Attling och kostar mer än vad jag kan betala just nu.. Men det är så vacker!!
My demons walk with me
Idag är en sån där dag när jag hela tiden skjuter saker framför mig. Saker jag verkligen behöver ta tag i får stå tillbaka för massa annat tjafs och jag sitter mest av tiden som tickar. Har ingen ork, ingen energi och alldeles för sammanbitna käkar för att det ska vara hälsosamt.
Possessing and caressing me
Thoughts meander like a restless wind
inside a letter box
They tumble blindly as they make their way
Across the universe 
I want to hear both sides
I make you miserable
you stick with me
Although you know I'm gonna
ruin your life
I talk to god as much
as I talk to satan
'Cause I want to hear both sides
Does that make me cynical,
there are no miracles and
this is no miraculous life
Everything he says I take to heart
Fars dag idag, firar inte den egentligen inte på något speciellt sätt, en liten present och en fika tillsammans.
Min pappa är värd att uppmärksamma varje dag hela året av den enkla anledningen att han är bäst och att han har hjälpt mig att bli den jag är.
Jag är väldigt mycket som min pappa, jag har ärvt hans lockiga hår, hans längd och hans temperament.
Hans sätt att observera istället för att prata (i mitt fall i vissa avseenden) och hans sätt att stå med armarna i kors.
Min pappa som har lärt mig så mycket om så många saker som jag tycker så mycket om. Min pappa som jag har släpat med in i otaliga kyrkor och slott och som faktiskt tycker om det lika mycket som jag, gör han inte det så döljer han det bra :-). Pappa som snällt lyssnar när jag babblar sönder hans öron under långa bilresor genom Sverige. Pappa som tänker som jag eller jag som tänker som han.
Min fina pappa som är det bästa sällskapet man kan ha en dag i regnet vid en älv där fisken aldrig nappar.
Min pappa, den bästa som går i ett par skor!!
I lost a thread among the vines
Lita på dig själv. Du vet vad som behöver göras.
Ja, jag hoppas ju på att det är så. Följer åtminstonde min magkänsla, brukar vara ett bra knep!
Tvekar jag så behöver jag bra pepp-musik och idag föll valet på denna...
Loudon Wainwright III – Strange Weirdos: Music From and Inspired by the Film Knocked Up
Andra som hör den kanske inte skulle kalla det för pepp-musik men det är den för mig! :-)
Inspirationsbilder är också bra när det känns som att någon har slängt ens humör och energi på golvet och stampat på det. Vackra blommor får mig på bra humör!
These boots are made for walking
Hur underbar är inte denna sko!! Är så otroligt sugen på ett par.
Turn me up when you feel low
Har totalt snöat in på den här låten Gym Class Heroes – Stereo Hearts - feat. Adam Levine
Hörde den för första gången i söndags när jag kollade på senaste avsnittet av SNL, Maroon 5 var gäster och framförde denna tillsammans med Travie McCoy. Tycker om texten, melodin, ja allt och har de senaste dagarna lyssnat på den både en och 85 gånger!! :-)
Brukar vanligtvis ha otroligt svårt för Adam Levines röst men här funkar den alldeles utmärkt.
Where do you wanna go?
Idag har jag haft två otroligt bra samtal om skolan. Två samtal med pepp och bekräftelse på att ett visst beslut inte skulle påverka mig negativt på något sätt. Det skulle tvärtom kunna få mig att inse något värdefullt om mig själv som jag så smått är på väg att inse. Vi får se vart det leder men det känns som att dimman börjar lätta lite i fråga om detta beslut.
Fick även ett ruskigt bra tips som jag inte alls hade tänkt på. Vi får se vart det leder...
Var nere i Gnesta och gjorde en intervju för uppsatsen idag. Åkte den snirkliga skogsvägen ner i hopp om att få utlopp för min racingådra (som jag med bestämdhet hävdar att jag ärvt efter min f.d rallyförare till far) men tji fick jag. Föst hamnade jag bakom två övningskörningsbilar sen en lastbil och när det äntligen var fritt från motordrivna trafikanter så var det en massa fotgängare längs vägen som man ju ändå måste visa lite hänsyn.. hehe.. Men på vägen hem så kunde jag gasa på lite, KUL!!
Det är för övrigt en väldigt fin och mysig väg att åka kantad av skog, fält och massa små sjöar. Stannade till och tog en bild.
När jag åkte lyssnade jag på den här skivan - Tiger Lou – The Loyal
Don´t cover yourself with thistle and weeds
Nu har Spotifys relaterade artister funktion återigen gjort sitt jobb och presenterat mig för en riktigt bra skiva!
Genom Biffy Clyro hittade jag Mumford & Sons, ett brittiskt folkrock band som 2009 gav ut skivan Sigh No More. Melodierna är riktigt trevliga och man hör tydliga bluegrass influenser i låtarna vilket aldrig är fel! Sen har sångaren en otroligt behaglig röst som harmonierar bra med melodierna.
Mumford & Sons – Sigh No More
Lost under the surface
I'm tired of being what you want me to be
Feeling so faithless, lost under the surface
I don't know what you're expecting of me
Put under the pressure of walking in your shoes
Caught in the undertow, just caught in the undertow
Every step that I take is another mistake to you
Caught in the undertow, just caught in the undertow
I've become so numb, I can't feel you there
Become so tired, so much more aware
I'm becoming this, all I want to do
Is be more like me and be less like you
Can't you see that you're smothering me,
Holding too tightly, afraid to lose control?
'Cause everything that you thought I would be
Has fallen apart right in front of you.
Caught in the undertow, just caught in the undertow
Every step that I take is another mistake to you.
Caught in the undertow, just caught in the undertow
And every second I waste is more than I can take.
I've become so numb, I can't feel you there,
Become so tired, so much more aware
I'm becoming this, all I want to do
Is be more like me and be less like you.
And I know
I may end up failing too.
But I know
You were just like me with someone disappointed in you.
I've become so numb, I can't feel you there.
I'm tired of being what you want me to be.
Sida upp och sida ner
Idag har jag pluggat vetenskapsteori, det är faktiskt det ända jag har gjort idag. Läser och läser men ingenting fastnar och läget inför morgondagens tenta känns väl sådär.
Dock är det bara att köra på, det som sker det sker och får jag göra om den så är inte det hela världen, det här är ju trots allt bara första försöket ;-)
Min hjärna är ockuperad av annat, det snurrar bara jobb i mitt huvud just nu, har så många idéer och tankar. Jobba är faktiskt det enda jag tycker är kul just nu. Att skriva uppsatsen och jonglera allt med den känns bara piss, pest och pina. Jag gillar mitt ämne med det är så jävla många hinder att komma över precis hela tiden. Så är det säkert för de allra flesta som skriver men alla hanterar vi det på olika sätt. Vi får se vad det blir av det helt enkelt!
Sad, small, scared, alone
That day, that day
What a mess what a marvel
I walked into that cloud again
And I lost myself
And I’m sad, sad, sad
Small, alone, scared
Craving purity
A fragile mind and
A gentle spirit
That day, that day
What a marvelous mess
This is all that I can do
I’m done to be me
Sad, scared, small, alone, beautiful
It’s supposed to be like this
I accept everything
It’s supposed to be like this
That day, that day
I lay down beside myself
In this feeling of pain, sadness
Scared, small, climbing, crawling
Towards the light
And it’s all I see and
I’m tired and I’m right
And I’m wrong
And it’s beautiful
That day that day
What a mess
What a marvel
We’re all the same
And no one thinks so
And it’s okay
And I’m small
And I’m divine
And it’s beautiful
And it’s coming
And it’s already here
And it’s absolutely perfect
That day, that day
When everything was a mess
And everything was in place
And there’s too much hurt
Sad, small, scared, alone
And everyone’s a cynic
And it’s hard and it’s sweet
But it’s supposed
To be like this
That day, that day
When I sat in the sun
And I thought and I cried
’cause I’m sad, scared, small
Alone, strong
And I’m nothing
And I’m true
Only a brave man
Can break through
And it’s all okay
Yeah, it’s okay
I´m running somewhere I can´t get to
Life in slow motion
Sitter på jobbet och filosoferar, slutade för 4 minuter sedan men har jour så vi får se vad som händer under natten. Kommer nog ha svårt att sova ändå då jag ska sova i ett rum där jag aldrig tidigare sovit. Har alltid svårt med nya rum även fast det är ett hus jag känner väl, så är det jämt oavsett vart jag är.
Mina hjärna går även på högvarv just nu, så mycket tankar som virvlar runt där inne och inte vet vart det ska ta vägen. Har så smått börjat oroa mig för en massa saker, varför vet jag inte och jag kan inte direkt sätta fingret på vad det är som är roten till det hela heller. Vilket stör mig otroligt mycket och som en följd blir det ännu svårare att kontrollera allt annat.
Försöker samtidigt reda ut ett virrvarr av känslor och en konstant känsla av att göra fel.
Det känns ibland som att jag trampar i klaveret vad jag än gör och hur jag än beter mig, det finns liksom inget sätt för mig att göra rätt just nu. Jag känner mig malplacerad och ibland känns det som att jag inte duger.
Did I imagine or do the walls have eyes?
