I've been biding my days, evidently it pays
Idag måste jag ta ett beslut angående min karriär.
Har blivit erbjuden ett jobb som jag tidigare haft och vet att jag fixar.
Frågan är om det är smart att ta det med tanke på skolan.
Det är inte så långt kvar nu och jag vill liksom inte sabba det med att börja jobba för mycket.
Jag kommer då jobba halvtid och plugga heltid, kommer tiden att räcka till?
Förra gången var det bara för ett par månader den här gången, vem vet...
Samtidigt kan det vara min biljett till jobb efter examen.
Jag vill väldigt gärna ta jobbet och jag tror att de andra inblandade och jag kan utgöra ett grymt team så nu är bara frågan vad jag ska göra.
Vet vart åt det lutar, måste bara bli 1000% säker!!
Här är en riktigt bra låt förövrigt. Texten är lite märklig och fylld med smärta, som många Skunk-låtar, men melodin och sången går så bra ihop och jag gillar speciellt stråkarna och sticket!
Skunk Anansie – Secretly
The anger builds up inside
För två veckor sen fick jag flytta tillbaka till min lägenhet och det har varit allt annat än problemfritt.
Först upptäckte vi att det läckte från elementet i badrummet, sen såg vi även att det läckte under diskbänken.
Efter rundvandring i lägenheten upptäcktes ett totaltrasigt eluttag i sovrummet massa skador på väggar och skåp i köket men värst av allt var det ändå i vardagsrummet!
Golvet i det rummet var det enda golvet som inte bilades upp helt man sågade bara upp en bit utnför dörren till köket och längs väggen mot vardagsrummet. Men när golvet sen har lagt igen har man inte fyllt upp hålen so blivit där isoleringen tagits bort vilket gör att golvet nu sviktar på vissa ställen. Glad man blir liksom :-/
Ringde hantverkaren som handlägger detta och tog upp allt detta med honom, 10 minuter senare kommer en elektriker förbi och fixar ett nytt eluttag, dagen efter kom rörmokaren och fixade elementet, som inte var åtdraget ordentligt, och diskbänken.
Sen senare under veckan kom ansvarige hantverkaren förbi slängde på lite spackel i köket och sen var det inte mer med det. Väntar fortfarande på att han ska komma tillbaka eller skicka någon annan för att fixa resten. Även golvläggaren kom förbi, han snackade en massa skit om varför det var som det var i golvet och kom sen med den fin fina nyheten att HELA golvet skulle behöva rivas upp igen!!!!!!!! Vad i helvete, ännu bättre blev det när han berättade att han inte visste när de skulle kunna ordna saken då detta inte var inplanerat. Tro fan det, hade det gjorts ordentligt från början hade det inte behövt bli såhär. Nu har jag väntat på dem i över en vecka och inget har jag hört ifrån dem.
Resultatet är att jag inte kan flytta in mina grejer och jag blir bara mer och mer avigt inställd till denna lägenhet som bara för med sig massa problem just nu. Det är ju såklart inte själva lägenheten utan de som ska göra sitt jobb men jag lever i skiten så det gör inte saken bättre om vi säger så.
Får väl se hur lång tid det tar, har skickat mail för att se om de får fingrarna ur arslet och gör något åt detta inom en jävligt snar framtid!!
I´m waiting for nothing
Funderar över varför en del av det som ligger till grund för gårdagens inlägg har påverkat mig så som det har gjort den här gången. Kanske är det mitt eget sårade ego som spökar
Det har inte alltid varit enkelt och självklart mellan oss men på nåt sätt har jag alltid kunnat ränka med att du finns där någonstans.
Men det är något som känns annorlunda den här gången och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Jag förstår om du har mycket att göra och kanske känner jag mig bara bortglömd. Att glömma är helt okej men att upprepade gånger inte svara, det får mig att tro att något är fel för det är inte likt dig. Och ärligt talat hur svårt är det att slänga iväg ett kort sms??
När jag sen tänker på det du berättade sist vi sågs så undrar jag vad som egentligen har hänt. Men du svarar inte så hur ska jag få veta??
Det gör mig förbannad, sårad och orolig och nu tänker jag faktiskt inte lägga ner mer tid på att försöka få tag i dig hur gärna jag än vill. Förhoppningsvis hör du av dig, men nu får det vara nog!
Always so little far to late
Finns så mycket jag vill få ur mig men jag vet inte vart jag ska börja.
Har så mycket oro, förvirring, sorg, ilska och hopplöshet inom mig just nu.
Undrar och funderar, vrider och vänder.
Låter tårarna trilla ned över redan våta kinder.
It breaks my heart to see us like this
If only you could see into me
You think I'd leave your side baby
You know me better than that
You think I'd leave you down when you're down on your knees
I wouldn't do that
I'll tell you you're right when you want
And if only you could see into me
Oh when you're cold, I'll be there
Hold you tight to me
When you're on the outside baby and you can't get in
I will show you, you're so much better than you know
When you're lost and you're alone and you cant get back again
I will find you darling and I will bring you home
And if you want to cry
I am here to dry your eyes
And in no time, you'll be fine
You think I'd leave your side baby
You know me better than that
You think id leave you down when you're down on your knees
I wouldn't do that
I'll tell you you're right when you want
And if only you could see into me
Oh when you're cold, I'll be there
Hold you tight to me
Oh when you're low
I'll be there by your side baby
Oh when you're cold, I'll be there
Hold you tight to me
Oh when you're low
I'll be there by your side baby
Slowly but surely I found myself thinking I´m falling
Dagen började sådär halvpissig som dagar brukar göra när man inte vaknat av väckarklockan och sen vaknar 15 minuter innan man måste dra iväg. Dock hade jag tur i oturen att bara vara tvungen att ta mig till Lillhaga för min basklarinett lektion, så det var bara på men kläder och ut i snöstormen morgonen förärade oss med.
Sjävlklart var det halt som satan ute och med snö som dolde isen var det ett spel på liv och död att promenera. Jag klarade mig tills jag var tio meter från dörren till huset där lektionen skulle äga rum.
Först halkade jag bara till och sträckte mig lite men än stod jag på fötterna, två sekunder senare låg jag på marken och bad till någon högre makt att basklarinett lådan inte slagits upp. 25000 kr känns inte som en trevlig utgift just nu.. Allt hade klarat sig och jag var inte heller speciellt sargad, dags att ta sig upp tänkte jag. Det skulle jag inte ha gjort för i mitt försök att komma på fötter så slog jag omkull igen och nu gjorde det lite ondare men än så överlevde jag. Lektionen förflöt dock utan problem och det kändes riktigt bra :-)
När jag gick hem tog jag en annan väg för att undvika det extremt hala stället som serverat två vurpor inom loppet av ca 15 sekunder. Jag klarade mig hela vägen hem men när jag sen hade en halvmeter kvar till porten halkade jag och ramlade igen och självklart gjorde jag illa mig denna gång, tredje gången gillt liksom. Slog upp knät och fick ett par trasiga byxor på köpet, jo jag tackar ja :-(
Trodde ju såklart att standarden för dagen var satt men sen blev det faktiskt otroligt mycket bättre...
Oh pardon me i thought I knew you
Mycket händer, så mycket att jag knappt hinner med att reflektera över saker och ting, men man vet ju åtminstonde att man lever...
Jag tycker om när man helt plötsligt kommer på sig själv med att bli extremt glad över att träffa någon man känner. Sådär så att man känner hur man sprudlar av energi efteråt, även om man så bara hinner säga ett snabbt hej till varandra.
Det hände mig häromdagen, jag träffade som hastigast en person som jag träffar relativt ofta och visst det har alltid varit roligt och trevligt, men så häromdagen så sågs vi och vi hann bara utbyta en handfull fraser innan vi skulle åt varsitt håll men satan vad glad jag vart efter det. Blev som ett enda stort leende och fick en massa energi till att ta itu med det jag var tvungen att göra.
Hoppade in och jobbade ett pass på Rinken i tisdags, va gratismatch och såklart fullsatt. Va kul med lite tempo men som vanligt ligger köket efter och man får tjata på vissa som inte har vett att göra det de ska. Men på det hela taget var det kul, jobbade 8 timmar och morgonen efter hade jag typ träningsvärk i kroppen och var hes som en tok :-) haha..
Jag har drabbats av en stor besvikelse den senaste veckan, en besvikelse som rör en nära vän. Jag trodde att vi började komma varandra ännu närmare men det ser snarare ut som motsatsen.
Aldrig tidigare har du avspisat mig för att du har varit ute och festat, du har alltid haft tid för mig och hur svårt kan det vara att svara på ett sms? Men nu verkar du alldeles för upptagen för att höra av dig till mig, först väntade jag på svar i två veckor sen hade du inte tid. Du lovade att ringa nästa dag men det gjorde du inte, visst man kan glömma men det är faktiskt inte likt dig, sånt brukar du hålla. Men inte den här gången och jag kan inte hjälpa att jag känner mig besviken, arg och ledsen och jag ger upp. Jag tänker inte jaga dig mer, om du inte behagar svara eller ringa upp när man försöker få tag i dig så kan det vara.
Det har gått upp för mig att vi är på helt olika ställen i livet och jag måste nog släppa dig för tillfället men jag finns här och du finns där och när vi är redo hittar vi tillbaka till varandra, det brukar vi göra men det är klart att det ändå blir en besvikelse när man väl inser hur det ligger till...
Min lägenhet är snart klar och inflyttningsbar, det är endast lite rörarbete och städning kvar innan jag kan börja flytta hem igen. Det ska bli så förbannat skönt när allt är överstökat, alla grejer är på plats igen och jag inte längre behöver tänka på den här jävla vattenskadan. Det är nu 6 månader sen de började arbetet och har jag en jävla tur är det klart innan helgen, hoppas kan man ju alltid!
Blir en sväng till Ikea sen också, måste ju utnyttja presentkorten jag fick i julklapp och jag har ju spanat in ett nytt överdrag till soffan. Kommer bli en massa smågrejjer också, behöver lite saker här och där och en hög med blommor för att liva upp lite.
Har bestämt mig för att bo kvar tills jag är klar med skolan, har ju jäkligt bra hyra i relation till den budgeten jag lever på som student. Men idag hittade jag en grymt fin lägenhet ute på hemnet och suget att sälja och köpa annan kom tillbaka lika starkt som tidigare. Fast det är ju lite dumt att fixa något nytt innan jag vet vart jag hamnar med jobb och så, kanske inte ens blir i närheten av Södertälje liksom, får vänta och se helt enkelt.
I juni ska jag äntligen få se Foo Fighters!! Efter att ha missat deras senaste sverige-spelningar är biljetterna redan bärgade och bara väntar på att få användas. Ståplats, Stockholm stadion, 22 juni, då kommer jag stå och rocka loss tillsammans med grymmaste sällskapet :-) Längtar något ofantligt mycket!
Tänkte att jag skulle lyssna in mig lite på förbanden Band of Horses och Biffy Clyro. BoH känner jag till sen tidigare och tycker att de är helt okej, har inte lyssnat tillräckligt för att tycka till, men låten The Funeral gillar jag skarpt.
Biffy Clyro, jag har hört namnet förut men aldrig hört vad de har att komma med så kvällen har spenderats med dem i Spotify listan. Tycker riktigt mycket om dem faktiskt och speciellt sångarens röst! Dessa skottar ska bli väldigt intressanta att se live, det ska i och för sig bli intressant att se alla tre banden live då jag inte sett något innan och enligt min åsikt är en bra liveupplevelse avgörande för ett fint framtida förhållande ;-) hehe
Hur som helst så har jag speciellt fastnat för en Biffy låt som heter God & Satan, grym!!
Biffy Clyro – God & Satan
"I talk to God as much as I talk to Satan cause I want to hear both sides!
