wutheringheights

Runtomkring mig lugnar allt ner sig och tempot sänks men inombords stormar det som aldrig förr.
Den här sommaren har försatt mig i någon form av livskris och tankarna flyger fram och tillbaka. Energin är som bortblåst och jag kan inte riktigt hantera alla känslor som vill ut.
Jag har nog aldrig känt mig så ensam som jag gör nu och tidvis så känns allt så otoligt hopplöst.